torsdag 31 januari 2008

One del 10


One del 10
av Lee Vin

För att höja gruppen Ones självkänsla (efter att de fick reda på att deras förstaplacering på topplistan var köpt) bestämmer skivbolaget sig för att ge ut låten Eumpa skrivit som nästa singel, trots att den egentligen var tänkt bara som ett albumspår. Men Eumpa har en fiende som vet något om den låten. Kan det vara så att Eumpa inte alls är det musikaliska underbarn som alla tror?

Jenny Yous popularitet har dalat och hon känner sig ganska uppgiven och trött på livet som popstjärna. Det är ju inget hon någonsin har velat bli, rocktjej som hon är i hjärtat. Men hon har en vän som kan få henne att känna sig bättre.

Jag har aldrig tyckt att det finns någon riktig röd tråd i serien (fast jag gillar den alltså). Den kunde lika gärna ha slutat efter bara ett par delar som fortsatt i alla oändlighet. Men nästa del ska visst vara den sista.

Tidigare delar i serien:
- One del 1
- One del 2-4
- One del 5
- One del 6-7
- One del 8
- One del 9

onsdag 30 januari 2008

Macbeth


Macbeth
av William Shakespeare

Det känns nästan lite förmätet att recensera Shakespeare. Det finns väl knappt något mer klassiskt. Och att diskutera olika översättning och originaltexten kan jag inte. Det här är ju i alla fall en ny översättning, så vissa kända citat är inte likadana som man har hört dem förr. Men det tycker jag absolut inte gör något. Det kan ju vara roligt att se hur man kan formulera samma sak på olika sätt.

Jag tycker mycket bättre om "Macbeth" än "Trettondagsafton", som jag läste i somras. Berättelsen är mer fängslande och det kanske hjälper att jag har sett den på teatern. Visserligen något okonventionellt spelad, men ändå.

Handlingen är väl rätt känd, så jag tror inte det kommer bli någon riktig spoiler i det här stycket. Tre häxor förutspår en lysande framtid för den tappre Macbeth, mer och mer ära och han ska t.o.m. bli kung. Den första spådomen uppfylls och Macbeth börjar tänka på hur den sista skulle kunna inträffa. Tänk om han skulle mörda den nuvarande kungen. Den drivande kraften bakom brottet blir dock Lady Macbeth. Men mordet lämnar dem ingen ro, och allting slutar förstås dåligt för de båda.

Nu när jag funderar på det kommer jag förresten att tänka på "Brott och straff". Det här med hur personerna tror att de inte kommer påverkas så mycket av att begå mord, men hur det visar sig vara ett falskt antagande. Det är säkert temat i massor av deckare också. ;-)

En kort berättelse om traktorer på ukrainska


En kort berättelse om traktorer på ukrainska
av Marina Lewycka

Nadezjda har knappt pratat med sin syster Vera sedan moderns begravning två år tidigare. De har väl aldrig kommit särskilt bra överens, och det blev väl inte bättre av att de gav varandra skuldkänslor och blev osams om arvet. Vera är född i Ukraina före andra världskriget, och minns saker om familjens svåra liv som Nadezjda inte har en aning om. Hon är född efter kriget, när familjen hade flyttat till England.

När deras pappa, som är en bit över 80 år, tillkännager att han tänker gifta sig med ett trettiosexårig frånskild ukrainska, med stora bröst och en tonårsson, måste systrarna dock börja samarbeta för att förhindra detta. Förstår inte pappan att Valentina bara utnyttjar honom. Jodå, det förstår pappan, men han verkar inte tycka att det gör så mycket. Valentina och hennes son har ju en bättre framtid i det här landet, och dessutom har Valentina som sagt stora bröst. Fast ingenting blir som han hade trott, och mycket värre än vad Nadezjda och Vera kunnat föreställa sig.

"En kort berättelse om traktorer på ukrainska" är en rolig och samtidigt lite sorglig bok, där alla möjliga mänskliga svagheter visas upp. Den enda som kan vara lite väl stereotypt skildrad är Valentina, den blonda lycksökerskan från Östeuropa, men emellanåt verkar hon också riktigt vanlig. Detta var den senaste bok som lästes i läsecirkeln jag är med i (vi hade möte idag), och den kommer nog få ett ganska bra medelbetyg. Alla som avgav sin röst idag gav den mellan 3 och 5 poäng (skalan är 1-5).

måndag 28 januari 2008

Hemligt paket

Idag låg det ett mystiskt kuvert i hallen när jag kom hem. Det innehöll första seriealbumet i Jeff Smiths "Bone". Kan mööööjligen vara en liten hint från Kristin om att jag ska börja läsa den. ;)

Tack så mycket! :)

fredag 25 januari 2008

SUB-Abbau, det går sådär

Jag tänker räkna min "hög" med olästa böcker den förste i varje månad och målet är att den ska bli hundra böcker mindre under året. (Den första januari innehöll den 446 böcker.) Men jag kan förvarna om att under januari månad kommer SUB:en nog inte ha krympt. Om jag har tur är mängden böcker oförändrad (d.v.s att jag har läst lika många som jag har köpt).

Men man får ju så många tips i olika bokbloggar, och när man ändå passerar en bokhandel så... Eller ännu värre, halva priset på reapriset plus att det är ta fyra betala för tre.

Eko från urtiden


Eko från urtiden
av Margit Sandemo

Detta är den näst sista delen i Margit Sandemos senaste serie, Trollrunor. Den sista kommer ut i februari här i Sverige. Vi får anta att det börjar närma sig lösningen på gåtan nu. Annars har man ofta trott det, men sååå dyker det upp ett nytt problem.

Det finns ett par saker som kunde gjort serien helt okej. Alltihop borde liksom stramats upp.
- Färre böcker, historien håller bara för kanske fem stycken, inte elva.
- Färre "huvudpersoner", som det är nu går det knappt att hålla isär alla medlemmar i den stora släkten som löser mysteriet. Det borde definitivt inte varit så många olika generationer. Man kan inte engagera sig i de olika karaktärerna, som man gjorde med Sagan om Isfolket.
- Smartare och mer skrämmande "bad guys" som är lite utmaning, istället för att det ska dyka upp en massa nya hela tiden. Man undrar alltid hur de har lyckats samla så mycket ond makt när de är så korkade.

Men nu är det inte så, och böckerna är inte bra. Att jag ändå läser beror nog mest på att när jag har påbörjat en serie vill jag läsa klart. Dessutom har jag läst och tyckt om många av författarens tidigare böcker, och det finns en viss grad av igenkänning som gör att det kan vara ganska trevlig läsning. Men mest irriterande alltså.

Trollrunor:
1. "Skogen bortom dagen"
2. "Sandhammaren"
3. "Där vinden får vila"
4. "Blind måne"
5. "Månhäxan"
6. "Svartalver"
7. "Den blå jorden"
8. "Stenvargen"
9. "Den de glömde"

onsdag 23 januari 2008

Bakom väggarna på vinden


Bakom väggarna på vinden
av Sylvia Cassedy

På det senaste mötet med läsecirkeln pratade vi bland annat om att läsa om böcker som man läst när man var barn. De kan vara ganska annorlunda när man läser dem som vuxen. Sist jag läste "Bakom väggarna på vinden" måste ha varit på mellanstadiet. Jag vet vilket skolbibliotek jag lånade på (där jag gick i klass 1-6), men den är inte särskilt lättläst så det var antagligen inte på lågstadiet. Å andra sidan kom jag nästan inte ihåg något av vad som hände, vilket kan tyda på att jag inte riktigt fick ihop handlingen. ;-)

När jag gick på samma skola så läste jag även en annan bok av samma författare, "Den bästa sommaren". Den hade jag mycket starkare minnen av och det var den som fick mig att upptäcka Sylvia Cassedy igen. Läs mer om det här. (Den fantasyaktiga boken jag nämner är alltså "Bakom väggarna på vinden".) Det var en väldigt annorlunda berättelse den här gången, och jag blev väldigt imponerad av hur välskrivna personerna var. Nu äger jag alla de tre böcker som finns översatta till svenska. Förutom de här två är det "Det andra miraklet". Ingen av den finns i tryck längre (och på engelska är det bara "Behind the Attic Wall" som går att köpa ny). Men de finns på flera bibliotek.

Jag har inte lyckats hitta särskilt mycket information om Sylvia Cassedy. Hon har skrivit några fler böcker, som inte översatts, men det verkar vara bilderböcker, dikter och annat. Jag tror att de här är de enda romanerna. Hon var amerikansk och dog 1989. Alla de här tre böckerna handlar om flickor som är utstötta och i brist på riktiga vänner skapar en fantasivärld. Mary Ella i "Den bästa sommaren" har sina hemliga låtsaslekar och för Lottie "Det andra miraklet" går det knappt att skilja låtsasvärlden från den riktiga. Maggie i "Bakom väggarna på vinden" brukar mästra fem låtsaskompisar som alla är fattigare, fulare och dummare än hon själv, men annars är det fantasivärlden som letar upp henne i stället för tvärtom.

Början av boken påminner mig om Lemony Snickets böcker, fast mer realistiskt. Efter föräldrarnas död har Maggie kastats ut från en rad internatskolor, och nu har man letat fram några släktingar som säger sig vara villiga att ta emot henne. Hon har fantiserat om hur det ska vara hemma hos fastrarna, att hon ska vara omtyckt i ett hemtrevligt hus. I stället blir hon mött av den excentriske farbror Morris, som lämnar henne på ett ställe som ser ut som ett fängelse. Fastrarnas hem har tidigare varit en internatskola, men fungerar nu som privat hem bara för de båda fastrarna och Maggie. Maggie är inte ett enkelt barn, hon är väldigt sluten och trotsig. Fastrarna förstår sig inte alls på barn, särskilt inte det här barnet. De går dessutom till ytterligheter i sin hälsoiver och är mycket besvikna över att Maggie inte är som de har tänkt sig. Maggie är van vid att börja i nya skolor, men det var längesedan hon gick i en helt vanlig dagskola. Hon vet i alla fall att det nya barnet alltid behandlas väl en tid, men sedan kommer de andra barnen börja tycka illa om henne. På den här skolan lyckas hon hoppa över den omtyckta perioden.

Det dröjer ett tag innan Maggie lägger märke till att det är något riktigt konstigt i huset. Hon hör röster från väggarna, men ingen annan verkar höra dem. Hon misstänker att farbror Morris vet något om det här, men honom går det aldrig att få ett vettigt svar ur. När Maggie går omkring och snokar i det stora huset en dag så hamnar hon i ett dolt vindsrum där två dockor och en porslinshund sitter i ett dockkök. Och rösterna hon har hört kommer från dem. Dockorna lever, och de har väntat på Maggie.

Det finns en väldigt overklig känsla i boken. Lever dockorna verkligen? I så fall varför, och hur? Vad vet Morris? Läsaren vet redan från början att något kommer hända, men att det går bra för Maggie. I korta avsnitt får vi nämligen veta vad Maggie gör ett år senare, på ett viktigt datum som har med händelserna i fastrarnas hus att göra. En bok som jag kommer att tänka på, kanske på grund av dockorna men även den lite mystiska stämningen, är Maria Gripes "Agnes Cecilia". Jag kan tänka mig att de som tycker om Maria Gripe även skulle uppskatta Sylvia Cassedy.

tisdag 22 januari 2008

The Complete Crumb Comics Volume One: The Early Years of Bitter Struggle


The Complete Crumb Comics Volume One: The Early Years of Bitter Struggle
av R. Crumb

Om man bara ska äga ett seriealbum av R. Crumb så ska man ju inte välja det här i alla fall! Jag fick det av Kristin, som hade råkat köpa det två gånger. The Complete Crumb Comics samlar visst i stort sett allt Crumb någonsin har gjort, och den här innehåller material från slutet av 50-talet och början av 60-talet. Det är alltså material som han och hans bror ritade som tonåringar, och i tidiga tidningar som de tryckte upp själva. Mycket är inte ens tuschat. Säkert väldigt intressant för ett riktigt fan, men inte lika mycket för andra. Jag har inga planer på att börja samla på serien. För det första så är jag väl inte så intresserad, och för det andra så finns vissa volymer bara begagnade och är då rätt dyra. 135 dollar för volym 11, någon?

måndag 21 januari 2008

Hur behandlar jag mina böcker?

Jag vet inte vem det var som tog upp det här ämnet som alla bokbloggar verkar avhandla nu. Bokhora kanske?

Jag brukar behandla mina böcker försiktigt. Jag läser inte med silkesvantar, och jag kan gärna äta medan jag läser, men de brukar se relativt olästa ut efteråt ändå. Inte ens när jag somnar med dem eller bär omkring dem i en väska brukar de bli särskilt slitna. Jag antar att försiktighet med böcker har blivit ett naturligt beteende. När jag var liten gjorde jag på samma sätt, men då blev det mycket oftare clementinfläckar och sånt i dem. Inte för att det är hela världen alltså, men jag skulle å andra sidan aldrig gå in för att slita på böckerna, som jag vet att vissa gör. Böckerna får ju en längre livslängd om man inte kletar ner dem eller knycklar ihop dem alldeles. Kanske kommer jag vilja läsa om boken, eller så lånar jag ut den eller lämnar den till loppis. I vilket fall som helst ska den ju kunna läsas fler gånger.

Jag tror att pocketböcker har blivit mer hållbara de senaste åren. För tio år sen lossnade ju sidor och ryggarna knäcktes bara man läste i boken. Det händer sällan numera.

När jag handlar i bokhandel brukar jag välja det exemplar av boken som ser minst skavt ut, men samtidigt handlar jag mycket på loppis och då kan ju böckerna se ut nästan hur som helst. Där får man ju göra en avvägning mellan hur fula de ser ut och hur svåra de är att hitta. Ofta är de ju förstås slitna på ett fint sätt. Lite patina bara. Men om någon har skrivit och kladdat på ytterkanterna av bladen så är det på gränsen. Den boken löper större risk att aldrig läsas än snyggare exemplar.

I de fall där böcker har skyddsomslag tar jag av det. Dels för att det inte ska skadas, dels för att det är vansinnigt otympligt att försöka hålla ett halt lösblad på plats under läsningen. Innan jag flyttade hemifrån var detta dock inte ett helt riskfritt tillvägagångssätt. Det hände ofta att omslaget av mamma placerades mitt i en tidningshög (s.k. städning) och fick ett fult veck mitt på ryggen. Det hände även att omslaget helt enkelt försvann och aldrig återfanns.

Die Apothekerin


Die Apothekerin
av Ingrid Noll

Årets första tyska bok har jag läst tidigare, fast då på svenska ("Den lömska apotekerskan"). Det var på 90-talet någon gång, så jag kom inte ihåg riktigt vad som hände. Om jag hade vetat exakt vad som skulle hända så hade det nog inte varit särskilt roligt att läsa om den, för det är nog inte riktigt meningen att man ska kunna gissa sig till.

Apotekerskan Hella Moormann är inlagd på en kvinnoklinik i Heidelberg. Hon delar rum med Rosemarie Hirte (huvudpersonen i en annan av Ingrid Nolls böcker), som i Hellas ögon är en trist gammal ungmö som aldrig har upplevt något spännande. Som underhållning börjar Hella berätta om sitt eget liv. Hur hon alltid har träffat fel män, hopplösa fall som hon ska försöka rädda och ta hand om. Levin var väl inte direkt något undantag. Visserligen tandläkarstudent, men ung och hållningslös. Hellas mål är ju bara att få ett barn, som ska vara fött inom äktenskapet, men på något sätt blir hon inblandad i mordkomplotter och allt möjligt skumt. Ingenting går enligt hennes planer för sitt liv, men det gäller att försöka klara sig ändå.

Jag tycker egentligen bättre om den svenska titeln än den tyska. Den är roligare att säga. Och jag har en kompis som är receptarie (då jobbar man också på apotek, men det är kortare utbildning än för att bli apotekare) så hon har fått heta "Den lömska apotekerskan" ibland. :)

lördag 19 januari 2008

Mästerdetektiven Conan 29-32



Mästerdetektiven Conan 29-32
av Gosho Aoyama

Det var länge sedan jag läste Mästerdetektiven Conan sist. Som tur var hade inte det senaste mysteriet kommit så långt i förgående del. Det är ju nämligen så att det är deckargåta efter deckargåta i den här serien, och bara för att volymen slutar betyder det inte att det senaste fallet är slut. Det finns också en handling om den mystiska organisation som ligger bakom att Shinichi Kudo krympte till ett litet barn (fast de tror att han dog), vilket är anledningen till att han kallar sig Conan Edogawa och försöker lösa sina fall på ett omärkligt sätt. Lite konstigt att en lågstadieelev skulle klara av det ju...

I de här fyra böckerna löser Conan allt från ett fall med en försvunnen hund till en dramatisk busskapning och blodiga mord. Det är en välgjord serie och jag borde läsa mer av den. Jag ligger alltid väldigt efter i förhållande till utgivningen. Min syster prenumererar, så alla utkomna delar finns ju till hands. Den senaste var nog del 39.

Tidigare delar i Mästerdetektiven Conan:
- Mästerdetektiven Conan 1
- Mästerdetektiven Conan 2
- Mästerdetektiven Conan 3
- Mästerdetektiven Conan 4-6
- Mästerdetektiven Conan 7-8
- Mästerdetektiven Conan 9
- Mästerdetektiven Conan 10-11
- Mästerdetektiven Conan 12-13
- Mästerdetektiven Conan 14-16
- Mästerdetektiven Conan 17-18
- Mästerdetektiven Conan 19-21
- Mästerdetektiven Conan 22-24
- Mästerdetektiven Conan 25-26
- Mästerdetektiven Conan 27-28

Bergtatt


Bergtatt
av Trude Brænne Larssen

Det här är den andra boken av samma författare som har den här titeln. Den förra "Bergtatt" ingår i serien som handlar om modern till Rime, som är huvudperson i den här serien. Det var länge sedan jag läste den serien, Ulveøyne, men de två böckerna har väl åtminstone en del med varandra att göra. Hade inte Ulva råkat ut för det hon gjorde hade Rime inte varit Rime, och det som händer i den här boken hade inte kunnat hända. Det finns förresten även en bok som heter "Rimfrost" i den serien, precis som hela den här serien gör. :)

Att det finns diverse oknytt är inte en främmande tanke för människorna på den här tiden. Alltid finns det någon som säger sig ha sett fotspår efter troll och annat. Men Rimes berättelser om bergfolket är ändå lite för mycket för Bork. Att Rime plötsligt skulle vara uppvuxen hos dem, hon som alltid har sagt att hon inte minns något av sin barndom. Att det är dags för Rime att lämna Bork och resa långt bort vill han heller inte förstå, särskilt inte nu som de har ett barn tillsammans. Samtidigt har han ju en annan familj, som han också tycker om.

Keiti har blivit kär i en ung man som hon träffade på tinget, men oroar sig för att det är syndigt att möta honom i hemlighet. Och har han samma känslor för henne? Hon vet i alla fall att han fortfarande håller sig till de gamla gudarna, men hon hoppas ju att han ska omvända sig till den kristna tron. I längden kan hon ju inte vara tillsammans med en hedning.

Det händer mycket i de här böckerna och handlingen går fort. Den här boken utspelar sig under bara ett par dagar och det händer saker hela tiden. Det blir aldrig tråkigt att läsa Rimfrost. :)

Rimfrost:
1. "Bortført"
2. "Alvesang"
3. "Banesår"
4. "Tidevann"
5. "Vendepunkt"
6. "Korsveien"
7. "Malstrøm"

Mig äger ingen


Mig äger ingen
av Åsa Linderborg

"Mig äger ingen" är journalisten Åsa Linderborgs bok om sin pappa Leif Andersson, och om sin uppväxt med honom. Boken är skriven efter pappans död, det verkar som om det var hans död som fick minnena att komma fram. Han var inte särskilt gammal när han dog. Det låter nästan som om han kunde fått leva längre om han bara hade sökt läkarvård för sina hälsoproblem. Men av porträttet av honom att döma ville han inte göra väsen av sig. Inte dra överhetens uppmärksamhet till sig, så att säga. Det är mycket som Åsa inte ska berätta i skolan t.ex.

Åsas mamma lämnade Åsas pappa någon gång under tidigt sjuttiotal, när Åsa var fyra år. Att hon lät dottern bo kvar hos mannen skulle väl vara kontroversiellt även idag, men tydligen ville hon inte ta ifrån honom allt. På ett sätt låter det mer dramatiskt än vad det var. Mamman bodde kvar i samma stad med sin nye man, och hon hade fortfarande god kontakt med dottern. Å andra sidan var Åsas pappa knappast den mest lämplige föräldern av de båda. Han var alkoholist och kunde inte hålla i pengarna. Direkt efter löningen slösade han, och den sista tiden innan nästa lön blev de tvungna att äta hemma hos Åsas farföräldrar.

Hemma hos Åsa och hennes pappa använde man varken sängkläder eller tvål. Däremot var det städat och det fanns prydnadssaker bokhyllan (medan böckerna förvarades i skåp om de inte var extra fina). Men även om en otvättad Åsa ofta lämnades av utanför dagis innan ens fröknarna kommit dit, så fick hon mycket uppmärksamhet och kärlek av sina pappa. Och han var förstås dotterns stora idol. När Åsa blir äldre försämras deras relation. Hon är inte längre lika beundrande, och pappans missbruk blir dessutom svårare. Till slut bryter Åsa med sin pappa.

Även om boken är som en sorts hyllning till pappan så blundar Åsa Linderborg inte för hans dåliga sidor. Jag tycker att porträttet verkar ganska balanserat. Om författaren varit arg eller bitter på pappan för att han drack eller på mamman som lämnade familjen så verkar hon ha kommit över det långt innan hon skrev boken, för det märker man inte av. Det verkar inte heller som om det var en olycklig barndom. Det dåliga kan säkert ha vägts upp av det bra.

Konstigt nog tycker jag att jag känner igen mig i skildrningen av tidsperioden. Jag är ju ändå tio år yngre än Åsa Linderborg, så jag var antagligen inte ens född under den tid jag tycker mig känna igen.

torsdag 17 januari 2008

Livet är en fest


Livet är en fest
av Daniel Ahlgren

Daniel tvingas till sin stora fasa gå på en fest. Fullt av fulla människor, jobbiga människor, direkt otrevliga människor, dålig musik och så måste man sova över på en främmande plats också. Så man kan nog säga att det här seriealbumet är kverulerande, men också observant. Inte min favorit bland Daniel Ahlgrens serier (det är "The girl who never fick nån post"), men helt okej.

onsdag 16 januari 2008

Brev till samhället


Brev till samhället
av Eric Ericson

Eric Ericson har skrivit brev till olika företag, föreningar etc. och frågat märkliga saker eller förvarnat om att han kommer dit för att t.ex. framträda med en egen föreställning. I boken samlar han sina brev och svarsbreven han fick, där folk försöker avstyra vad han nu har tänkt ut, eller på ett artigt sätt besvarar hans befängda frågor. Det blir ofta roligt, men jag tycker att det är lite synd att han har skickat ut likadana brev till flera ställen. Svaren blir ju ungefär de samma.

Just nu kan man köpa både den här boken och uppföljaren "Brev till utlandet" ganska billigt på Rusta. Jag sparar den andra boken en stund till, för annars blir det nog en lite väl stor dos på en gång.

För några år sedan läste jag en norsk bok med samma idé ("Brev fra en gærning" av Wiggo Meyer), och där tyckte jag att svaren var roligare än i "Brev till samhället". Mer utförliga, inte bara ett "vi är inte intresserade av detta". Jag vet inte om det beror på hur författarens brev var formulerade, eller om han helt enkelt hade haft mer tur med svaren. När jag googlar efter den boken upptäcker jag att han även har gett ut en bok där han skriver samma sorts brev till svenska företag ("Söta bror" är ett smeknamn norrmän har på Sverige, jag vet inte riktigt varför men säkert något med "Brödrafolken") och att en av de som ligger bakom pseudonymen blev Se og Hør-chef för ett par år sedan. Samma tidning som avhandlades i boken jag läste före denna alltså. :)

tisdag 15 januari 2008

En helt vanlig dag på jobben


En helt vanlig dag på jobben: Se og Hør fra innsiden
av Håvard Melnæs

Det här förklarar så mycket! Har inte du också undrat varför kändisar och halvkändisar talar ut i diverse tidningar om alla sina personliga problem, skandaler och tragedier? Sånt som man själv inte skulle välja basunera ut på omslaget till en tidskrift som alla i hela landet ser när de står i kö på COOP. Men nu vet jag att de får betalt. Hur mycket beror på hur smaskigt det är och hur kända de är, men jag antar att man genom att sälja ensamrätten på säg en tragedi och en skandal per månad får en helt okej inkomst. 10-20 000 kr verkar inte vara ett ovanligt arvode.

Håvard Melnæs jobbade som journalist på Se og Hør (norska Se och Hör) i nio år, innan han lade av och skrev den här boken om sina upplevelser. Han avslöjar vilka metoder som används och hur man gick till väga för att få tag på intervjuer och bilder vid vissa särskilda tillfällen. Under den här perioden hände det ju en del inom det norska kungahuset. Kronprins Haakon träffade en helt vanlig tjej, som vid närmare granskning hade ett ganska vilt förflutet. Se og Hør jobbar mycket genom att enskilda journalister knyter särskilt starka kontakter till några kändisar var. Melnæs lyckades bli vän med Mette-Marits ganska originelle far, Sven O. Høiby. Hans eskapader rapporterades noggrant av Se og Hør, som dessutom ofta hade kommit med idén. Det fanns ju alltså en baktanke med vänskapen, och vi får också läsa om Melnæs växande tvivel över vad det egentligen är han jobbar med.

Vi får också historien om den hemlige tipsaren, som gladeligen (men anonymt) säljer ut allt han kan få reda på om sin gode vän Ari Behn, precis i samma period som denne var på väg att gifta sig med prinsessan Märtha Louise. Eller en beskrivning av hur det känns att bli mordhotad av en av Norges rikaste män.

Hela boken är helt galen. Att det ens finns arbetsplatser där det är smart att köra omkring med ett gravkors i bilen, för att kunna ta bra bilder på folk som förlorat nära och kära så nyligen att det inte finns någon gravsten ännu. (Norska Se og Hør verkar ha fler "gripande berättelser från verkligheten" än svenska Se och Hör, som väl i stort sett bara har kändisnytt.) Intressant för alla som "någon gång har läst en sån här tidning hos frisören". ;-) Nu handlar ju den här om en specifik tidning i ett annat land, men antagligen går det till på samma sätt på varenda skvallertidning.

Norska Se og Hør är förresten enligt boken världens största veckotidning i förhållande till befolkning.

måndag 14 januari 2008

Huckleberry Finn

Huckleberry Finn
av Mark Twain

Jag utgår från att alla vet att Huckleberry Finn är Tom Sawyers kompis. Det här är boken om hans äventyr, som utspelar sig strax efter boken om Tom. Det finns förresten två böcker till om Tom Sawyer, som utspelar sig när han är tonåring, men dem hör man aldrig talas om. Tydligen är den allmänna åsikten att "Huckleberry Finn" är den bästa av böckerna i sviten, och man kan väl anta att de två sista inte alls är lika minnesvärda.

"Tom Sawyer" är en glad bok om en pojke som tycker om att hitta på fantasifulla scenarier inspirerade av olika pojkböcker. Visserligen blir han ju mordhotad, men för det mesta är allt glatt och skojigt. "Huckleberry Finn" är en mörkare bok, som dessutom berättas i jag-form så att man kommer närmare huvudpersonen. Tom må vara en buspojke, men han är egentligen en helt vanlig pojke utan allvarligare problem. Huck har däremot vuxit upp utanför det normala samhället. Hans pappa är ett fyllo och en småbrottsling, och Huck har inte gått i skolan, han sover utomhus, röker etc. Efter händelserna i förra boken har Huck fått pengar och ett hem hos två gamla damer, som vill civilisera honom. Han trivs inte så väldigt bra med detta, men ännu sämre när hans pappa bestämmer att han borde uppfostra sonen. Till viss del är det väl för att pappan är emot det här med civilisation, men mest för att han vill åt Hucks pengar.

Huck lyckas fly från pappan, och ger sig av från stan ner längs Mississippifloden. Han stöter ihop med Jim, en slav som tillhör damen som Huck bodde hos innan hans pappa hämtade honom. Jim har rymt och planerar att ta sig till en stat där slaveriet inte längre finns och därifrån så småningom köpa sin fru och sina barn fria. Jim och Huck har alltid kommit bra överens och de reser efter detta tillsammans. De råkar ut för en mängd äventyr och träffar massor av udda människor på utmed Mississippi. Ofta är de på väg att råka riktigt illa ut, men Huck brukar lyckas klara sig ur knipor. Hela tiden har Huck dåligt samvete över att han hjälper Jim att fly. Detta är en svår synd där han kommer ifrån, och Huck borde verkligen anmäla honom. Samtidigt säger samvetet att det vore fel att förråda Jim.

"Huckleberry Finn" är visst en av de vanligaste böckerna som förbjuds eller som man försöker förbjuda på t.ex. skolor i USA. Det beror på att ordet "nigger" förekommer ett par hundra gånger och att den ö.h.t. anses som rasistisk. Fast det verkar konstigt. Snarare känns det som att boken har motsatt budskap. Ingen i boken är felfri och Jim är en av de få goda människorna. Det är klart att det förekommer rasism i boken, annars hade det ju varit märkligt med tanke på var och när den utspelar sig. Men det kanske inte speglar författarens åsikter direkt.

Boken börjar förresten med att läsaren varnas för att försöka hitta motiv eller sensmoral i boken. Försöker man hitta en handling blir man visst skjuten. ;-)

Olästa böcker 2008

2008 ser ut att bli de alldeles för många läsprojektens år. Förutom dessa (där jag har kommit fram till att punkt 4 och 5 är såpass svåra att definiera att de inte kommer få riktigt "officiell projektstatus") så tänkte jag ta tag i alla mina olästa böcker. Genom Bokmoster, som fått idén och namnet från Ninas Corner, hittar jag ordet SUB-Abbau. Det innebär (nu översätter jag fritt) att man ska beta av sin hög med olästa böcker (i mitt fall högar, hela bokhyllor etc.). Inte helt kanske, men åtminstone minska lite på den.

Enligt en säkert inte riktigt korrekt uträkning hade jag 446 böcker i min SUB den förste januari. Kan man hoppas på att ha minskat den med 100 böcker till den 31 december? Alltså, jag ska inte ha läst 100 böcker därifrån och ersatt dem med 100 nya, utan hela högen ska vara 100 böcker mindre om ett år. Kan det funka? Jag siktar väldigt högt här, men det kanske behövs för att jag verkligen ska läsa böcker från SUB:en istället för att köpa nya. Jag menar, jag har ju skaffat alla de här böckerna för att jag vill läsa dem. Kommer jag fram till att jag inte längre än intresserad av en viss bok är det ju bättre att göra sig av med den (det är ju också ett sätt att minska antalet...).

Nere i vänsterspalten kommer man kunna se hur många böcker jag har i min SUB.

söndag 13 januari 2008

Cathys bok


Cathys bok
av Sean Stewart, Jordan Weisman och Cathy Brigg

"Cathys bok" är ett alternate reality game (ARG), en sorts spel som man ska lösa genom ledtrådar som finns här och var i verkligheten. Eller ja, det är säkert vanligt att det mesta finns på internet. Jag har inte så stor koll på sånt här. (Ett liknande projekt var förresten SVT-serien Sanningen om Marika.) Det finns personer på MySpace som föreställer vara kompisar till Cathy, t.o.m. hennes egen profil, filmer på YouTube och en massa sånt. Själva boken är som en pärm som dels innehåller själva boken, dels ett kuvert med massor av olika papper (allt från födelsecertifikat till en servett med ett meddelande på). Boken är sjuttonåriga Cathys dagbok, med kommentarer som hon själv skrivit dit efteråt och diverse små teckningar. Hon är nämligen väldigt konstnärlig, och verkar rita hela tiden.

Hon satt t.ex. och ritade när hon träffade Victor för första gången. Victor var Cathys pojkvän, men när boken börjar har han just gjort slut. Varför? När Cathy börjar fundera på saken verkar det hela mycket skumt. Mot bättre vetande (d.v.s. hennes bästis Emmas råd) börjar hon snoka i Victors liv och kommer något på spåren... Något som har gjort att hon försvunnit,och lämnat den här dagboken till Emma. Meningen är att hon (Emma är supersmart) ska kunna lista ut vad som hänt m.h.a. boken, bevisen i kuvertet och andra ledtrådar. Det kan t.ex. vara telefonnummer i marginalerna och webadresser på visitkort. Men så har du råkat få tag i dagboken i stället. Så nu får du försöka lösa mysteriet.

Nu är jag lite för slö för att lägga så mycket tid på efterforskningar som man skulle kunna göra. Var bara inne och kollade lite på Emmas hemsida, där alla ledtrådar från kuvertet finns utlagda, tillsammans med några fler som "hittats senare". Och så var jag inne på ett Cathy-forum och läste vad andra kommit fram till. Jahaaa. Massor av saker jag inte hade fattat. Hehe. Men så har jag ju som sagt inte funderat så mycket på det. Man kan även läsa boken bara som en helt vanlig ungdomsroman med coolt extramaterial. Boken är spännande och välskriven i sig själv. Den utspelar sig i en spännande miljö, bland kinesiska invandrare i USA.

Det kan vara bra att veta att även om boken och kommentarerna i den är översatta till svenska (och det finns ett svenskt telefonnummer att ringa i tillägg till alla de amerikanska) så är bevisen fortfarande på engelska. Och det är inte alltid särskilt enkel engelska. Å andra sidan hade det nog förtagit mycket av känslan om de översatts.

Ett problem jag hade var att det inte direkt är en bok som man läsa på spårvagnen eller ta med när man är på besök hos folk med husdjur. Eller ens i sängen. För man vill ju kunna lägga upp alla bevisen framför sig, på ett ställe där de inte kommer bort. Jag och min syster gick igenom alla de medföljande bevisen en helg i november, men innan jag fick läst själva boken blev det januari. Fast folk som verkligen vill spela spelet kommer knappast ha det här problemet. ;-)

Min syster ringer det svenska telefonnumret.

Soffbordet räckte inte till för alla bevis!

Snart ska visst en uppföljare, "Cathy's Key", komma ut i USA. Det låter ju som att den ska ge alla svaren.

fredag 11 januari 2008

Chester Square


Chester Square
av Jaime Hernandez

"Chester Square" utspelar sig efter eller delvis samtidigt som "Wigwam Bam", antar jag. Maggie och Hopey försvann åt olika håll, och i de delar av "Wigwam Bam" som utspelade sig hemma i Hoppers undrade alla deras vänner vart de tagit vägen. I "Chester Square" bor Maggie hemma hos sin faster Vicki, som har startat Camp Vicki där hon tränar unga kvinnliga brottare. Vi får även läsa om Vickis egen väg till toppen många år tidigare, och mer om Maggies och Vickis släktingar. Man vill alltid veta mer. Varenda karaktär som dyker upp har antagligen en lång historia som skulle kunna berättas. Men mest handlar det om Maggie, och hennes inre strider. Just nu verkar hon ensam och förvirrad.

Det är svårt att förklara något om handlingen, för det här är ju en samlingvolym med olika berättelser, som samtidigt hör ihop med alla de andra berättelserna om Maggie och alla de andra. Bra är det i alla fall. :) Och snyggt.

Jag tror att det här är de avslutande berättelserna om den här världen (de flesta av Jaimes serier handlar om personer i kretsen runt Maggie) i den ursprungliga Love & Rockets-serien. Fast samma karaktärer förekommer i senare serier också.

Love and Rockets:
1. "Music For Mechanics"
2. "Chelo's Burden" (Och här med.)
3. "Las Mujeres Perdidas"
4. "Tears From Heaven" (Och här.)
5. "The House of Raging Women"
6. "Duck Feet"
7. "The Death of Speedy"
8. "Blood of Palomar"
9. "Flies On the Ceiling"
10. "Love and Rockets X"
11. "Wigwam Bam" (Och här.)
12. "Poison River"

Kul boklista (färg, djur, namn etc.)

Jag hittade en kul "årets böcker"-lista hos Bokmoster. Och med årets menar jag förstås 2007.

jag orkade inte länka till alla titlar, så använd søk-funktionen om något verkar intressant.

- Bücher mit einer Farbe im Titel (bok med färg i titeln)
- Bücher mit einem Tier im Titel (djur)
- Bücher mit einer Vornamen im Titel (förnamn)
- Bücher mit einem Ort im Titel (ja, ort)
- Bücher mit einer Wetter-Ereignis/Phänomen im Titel (väder typ)
- Bücher mit einer Pflanze im Titel (växt)



- Bücher mit einer Farbe im Titel
Margit Sandemo - Den blå jorden
Mariette Glodeck - Röda vita rosen
Elsa Beskow - Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin
Chynna Clugston-Major - Blue Monday-serien


- Bücher mit einem Tier im Titel
Lisa Eurén-Berner - Många av Sprakfåleböckerna
Los Bros Hernandez - Duck Feet
Los Bros Hernandez - Flies On the Ceiling
Susanna Alakoski - Svinalängorna
Margit Sandemo - Stenvargen
Jonas Hassen Khemiri - Montecore - en unik tiger
Joann Sfar - Rabbinens katt
Åsa Ekström - Hästtjejen


- Bücher mit einer Vornamen im Titel
Susanna Clarke - Jonathan Strange & Mr Norrell
Kaoru Mori - Emma-serien
Kaoru Mori - Shirley
Johanna Nilsson - Konsten att vara Ela
Gosho Aoyama - Mästerdetektiven Conan-serien
Karin Fossum - Mordet på Harriet Krohn
Birgitta Leufstadius - Jack the Rippers tredje offer
Ai Yazawa - Nana-serien
Frid Ingulstad - Ingegjerd
Truman Capote - Breakfast at Tiffany's
Johanne Hildebrandt - Saga från Valhalla
Ester Ringnér-Lundgren - Tussi i skolan
Lisa Eurén-Berner - Inga-Majas baby, och flera böcker med namnet Susanne i titeln
Thomas Mann - Tonio Kröger/Mario und der Zauberer
Hayao Miyazaki - Nausicaä of the Valley of the Wind-serien
Jaime Hernandez - The Death of Speedy
Laurence Sterne - Tristram Shandy
Mark Twain - Tom Sawyer
Claudia Schreiber - Emmas Glück
Maria Ernestam - Busters öron
Karen Joy Fowler - Jane Austen-klubben
Kaj Ringnér - Akta hjärtat, Ann-Sofi!
J.K. Rowling - Harry Potter and the Deathly Hallows
Daniel Ahlgren - Ropa på Ulrik
Misaho Kujiradou, Courtney Love & D.J. Milky - Princess Ai-serien
Ann-Madeleine Gelotte - Tyra i 10:an Odengatan
Daniel Lennéer - Party med Pluto
Barbara Cartland - Barbara Cartland's Book of Useless Information
Salley Vickers - Julias ängel


- Bücher mit einem Ort im Titel (hoppas att fiktiva platser räknas)
Astrid Lindgren - Bullerby-böckerna
Gilbert Hernandez - Blood of Palomar
Anne B. Ragde - Berlinerpoplene


- Bücher mit einer Wetter-Ereignis/Phänomen im Titel
CLAMP - Shirahime-Syo (nånting där betyder "snö")
Hayao Miyazaki - Nausicaä of the Valley of the Wind-serien
Laura Fitinghoff - Barnen ifrån Frostmofjället
Choi Kyung-Ah - Snow Drop-serien


- Bücher mit einer Pflanze im Titel
Choi Kyung-Ah - Snow Drop-serien
Mariette Glodeck - Röda vita rosen
Anne B. Ragde - Berlinerpoplene
Eva Swedenmark, Annica Wennström - Smultron och svek
Per Nilsson - Hjärtans Fröjd (ett annat namn för citronmeliss)
Mats Källblad - Dillfälten

torsdag 10 januari 2008

2007 års favoriter etc. (del 4)



Årets glada förlagshändelse: En jag känner har ett förlag (Man av skugga förlag) och det gav ut sin första bok!

Årets tråkiga förlagshändelse: Mangismo stoppade sin utgivning p.g.a. ekonomiska problem, och jag som fortfarande följde två av deras serier...

... som dock vändes i lättnad: Egmont Kärnan har tagit över flera av deras serier, bl.a. de som jag följer! :)



Årets felköp?: Jag har inte läst en enda av böckerna jag köpte på bokrean. (Två hade jag visserligen läst tidigare.)

2007 års favoriter etc. (del 3)



Årets tyska verklighetsbaserade: "Meine freie deutsche Jugend" av Claudia Rusch. Roligt om att växa upp i Östtyskland.

Årets tyska påhittade: "Emmas Glück" av Claudia Schreiber. Originell grisuppfödare får tag på man och pengar, nu måste hon bara lura alla så att hon får behålla dem.



Årets svenska idyll 1: "Alla vi barn i Bullerbyn", "Mera om oss barn i Bullerbyn" och "Bara roligt Bullerbyn" av Astrid Lindgren. Så klart.

Årets svenska idyll 2: "Dillfälten" och "Mutterloppet" av Mats Källblad. Konstiga typer någonstans på den svenska landsbygden.

Årets inte fullt så idylliska idyll: "Röda vita rosen" av Mariette Glodeck. Ett splittrat kompisgäng ska fira midsommar ihop på en skärgårdsö.



Årets konstigaste: "Tristram Shandy" av Laurence Sterne. Tog tre veckor att läsa, utan att den kom till saken.

Årets lokalanknytning: "Busters öron" av Maria Ernestam. Frillesås, av alla ställen! Bra bok också.

Årets sjukdomsberättelse: "Our Cancer Year" av Joyce Brabner & Harvey Pekar. Lidande, vardagsbekymmer och världspolitik.

Årets julklapp: "80 romaner för dig som har bråttom" av Henrik Lange. Jag insåg att flera kompisar säkert skulle tycka den var rolig och gav bort ett par stycken. :)

2007 års favoriter etc. (del 2)



Årets fackbok 1: "Myternas historia" av Karen Armstrong. Kort och översiktligt, men hemskt intressant.

Årets fackbok 2: "I döda språks sällskap" av Ola Wikander. Jag är väldigt imponerad över att någon behärskar alla dessa märkliga språk.

Årets reportage 1: "En riktig våldtäktsman" av Katarina Wennstam. Viktig.

Årets reportage 2: "Rockabilly - En bok om de sista romantikerna" av Josefin Ekman. Kul och snyggt.

Årets reseskildring: "Stranger On A Train" av Jenny Diski. Att åka rökkupé runt USA.

Årets BOATS: "Vingklippt ängel" av Berny Pålsson. En genre jag annars brukar undvika, men det här var inte helt fel. (BOATS = Based On A True Story)



Årets klassiker: "Tom Sawyer" av Mark Twain. En bok man blir glad av, och som jag hade glömt mycket av sedan jag läste den i mellanstadiet.

Årets nobelpris: Ingen som missat att det gick till Doris Lessing, va? Första gången jag har läst en nobelpristagare innan den får utmärkelsen. Jag läste om "Det femte barnet" och kommer läsa mer Lessing.

Årets Äntligen!: Jag har läst "Kallocain" av Karin Boye ...



Årets mest omtalade: Glöm alla väskdebatter och Min hästprenumerationer. "Harry Potter and the Deathly Hallows" av J. K. Rowling var boken alla läste samtidigt. Det var viktigt att veta hur långt den du pratade med hade kommit så att inte du eller någon annan blev spoilad.

Årets upptäckt: "Det var ur munnarna orden kom" av Mirja Unge. Jag måste läsa allt av henne!

2007 års favoriter etc. (del 1)

Här har jag letat upp favoriter, och annat som är värt att påminna om, från bokdagboken 2007.



Årets roman: "Montecore - En unik tiger" av Jonas Hassen Khemiri. Jag vet inte vad som egentligen hände, men bra var den.

Årets deckare: Serien om Fredric Drum og Skarphedin Olsen av Gert Nygårdshaug. Osannolika, men spännande, deckare. Ingen Skarphedin Olsen i sikte ännu dock.

Årets ungdomsbok: "En liten chock" av Johanna Lindbäck. Oväntade händelser i Umeå.

Årets skräck: Kan inte bli något annat än fantastiska "Hanteringen av odöda" av John Ajvide Lindqvist.

Årets fantasy: "Jonathan Strange & Mr Norrell" av Susanna Clarke. Vad ska man säga? En tjock roman om magi i ett alternativt England i början av 1800-talet. :)



Årets seriealbum: "Rabbinens katt" av Joann Sfar. Hoppas man fortsätter översätta den serien till svenska.

Årets manga: Fruits Basket av Natsuki Takaya. Jag har kommit en bit in i historien nu och det har blivit spännande. Dessutom går den i nya tidningen Shojo Stars, så jag får läst om början av den parallellt.

tisdag 8 januari 2008

Meningslös lässtatistik för 2007

Tidigare år: 2003, 2004, 2005, 2006

Antal lästa böcker: 222
Ganska få. (Av de år jag har fört statistik över är det bara 2002 som var "sämre", med endast 175 lästa böcker.) Kan det ha något att göra med alla Gilmore Girls-säsonger? Eller har jag läst mer tidskrävande böcker?
Av dessa 222 böcker var 99 st, d.v.s. 45%, seriealbum. En mindre andel än förra året, men större än året före det.

Månad då jag läste mycket: Juli, 28 böcker.
Månad då jag läste lite: Mars, maj och september, 13 böcker vardera.

Språk:
Svenska: 135 (61%)
Engelska: 65 (29%)
Norska: 12 (5%) Inte mer?
Tyska:10 (5%) Jag klarade min tyskautmaning.
Inget på danska under 2007. Vi får se hur det blir 2008.

Jag har delar upp topplistorna i seriealbum och andra böcker, helt enkelt för att serieförfattarna inte skulle dominera helt. Sammantaget läste jag böcker av 126 olika författare eller "författarteam". Då räknar jag inte med novellsamlingar/antologier med massor av författare.

Dessa författarna läste jag flest böcker av:
1. Lisa Eurén-Berner (14)
2. Margit Sandemo (4)
3. Maria Ernestam, Astrid Lindgren, Gert Nygårdshaug, Ester Ringnér-Lundgren (3)

Märkligt nog är inte Trude Brænne Larssen med på listan i år. Det var lite stopp i Rimfrostleveranserna, vilket också förklarar varför det blev så lite norskt under året. ;-)

Dessa författarna läste jag flest serier av:
1. CLAMP (14)
2. Natsuki Takaya (10)
3. Ai Yazawa (8)
4. Los Bros Hernandez (7*)
5. Kaho Miyasaka (6)

Jag läste inte något av Rumiko Takahashi under hela 2007!

*Varav 3 solo-Gilbert och 2 solo-Jaime.

måndag 7 januari 2008

Vi som aldrig sa hora


Vi som aldrig sa hora
av Ronnie Sandahl

Ronnie Sandahl är född 1984 (lika gammal som min brors fru, det är alltid bra att ha en referens för att veta hur gamla folk som är födda ett visst år egentligen är), men karaktärerna i hans bok är nog lite yngre. 86:or, 87:or, nåt sånt. Det är Frippe, som är en tuff kille som haft en svår barndom och numera äter antidepressiva i stället för att skära sig. Kristian har haft hårda krav på sig hemifrån, men nu när pappan är död gör han ingenting utom att äta. Hannes är den snälle och känslige killen, den ende som tagit sig ifrån lilla Falköping (där den enda framtidsutsikten är att jobba på ostfabriken). Men flytten till Stockholm blev misslyckad. Han fick inte en massa kompisar och gjorde inte en massa spännade saker. Han träffade inga tjejer heller.

Hannes har alltid haft svårt att få tjejer. Han har gjort precis som alla säger att man ska göra, varit snäll, visat känslor... Och då blir tjejerna kompis med honom, medan de blir ihop med någon av de tuffa killarna som behandlar dem illa. Ta Wilma till exempel. Hon och Hannes var ihop, men det funkade aldrig riktigt bra. De gjorde slut innan han flyttade till Stockholm, och för Hannes är det fortfarande något som gör ont. Men Wilma är ihop med Frippe nu. Jag kommer faktiskt inte ihåg riktigt hur det gick till längre. Men jag kommer ihåg att jag tänkte att det säkert är meningen att Hannes alla lyssningar på Håkan Hellströms Brännö serenad ska illustrera hans känslor för Wilma. Naawww.

Titeln kan ju även utläsas "Vi som aldrig sa hora". Att om man skrapar på en snäll kille så kommer snart det andra fram. De valde helt enkelt fel taktik, antingen för att de gått på lögnerna eller för att de inte vågade annat, och det har de minsann fått lida för.

Men vilka tjejer är det egentligen Hannes har varit kär i? Är det inte de tuffa tjejerna, en kvinnlig motsvarighet till Frippe så att säga? Det är ju inte de snälla tjejerna, som över huvud taget inte syns till i boken. Ska det vara en skyldighet för tjejerna att att älska Hannes tillbaka för att han inte är taskig? För honom är det ju inte så det funkar.

Och är inte 20-årsåldern lite ungt för att ge upp hela projektet med att vara en schysst människa och bli bitter?

Säkert en intressant bok att diskutera, särskilt om man vill att det ska bli lite hetsigt. Men tyvärr känns det mest som om Hannes, Frippe och Kristian ska representera några olika personlighetstyper, och tjejerna är liksom bara några tjejer. Det gick snabbt att läsa boken, men jag glömde bort detaljerna rätt snabbt också. Jag hade gärna läst mer om Frippe och Kristian, och om andra saker än om vilka som har vunnit, de snälla eller de taskiga killarna.

söndag 6 januari 2008

Paradise Kiss 3-5



Paradise Kiss Vol. 3
Paradise Kiss Vol. 4
Paradise Kiss Vol. 5
av Ai Yazawa

Jag fick sista delen (d.v.s. volym 5) av ParaKiss i julklapp, så då passade jag på att läsa alla delar jag hade kvar i serien. Volym 1 och 2 har jag skrivit om här.

Serien påminner en del om Ai Yazawas Nana, på så sätt att en tjej som egentligen lever ett ganska vanligt liv, men inte har något särskilt mål eller mening med det, lär känna någon som verkligen brinner för sitt område och engagerar sig i det trots att hon inte riktigt hör till. För Nana Komatsu är det Nana Osakis band Blast, och för Yukari är det klädmärket Paradise Kiss. George, Isabella, Arashi och Miwako vill gärna ha Yukari som modell när de ska visa upp sitt bidrag i skolans modetävling (de går på en skola för modeskapare, makeupartister etc.), de är hennes vänner och George dejtar henne till och med, men de behöver ju egentligen bara ha henne där när hon ska prova kläderna. Det finns ingen anledning att hon t.ex. ska sitta och hjälpa dem med tidskrävande pärlbroderier. Men Yukari vill så gärna vara en av dem.

För Yukaris mamma har det alltid varit viktigt att hennes barn lyckas. De måste komma in på prestigefyllda skolor och få höga betyg. För Yukaris lillebror är det enkelt, men själv har hon med nöd och näppe klarat att komma in på en fin skola. Att få fina betyg på en så krävande skola är mer än vad hon klarar av, och det är tydligt att hon inte är mammans favorit. När Yukari dessutom börjar strunta i studierna för att försöka satsa på sin nya dröm, att bli modell, går det förstås ännu sämre för henne.

Jag ser att det finns fler serier av Ai Yazawa översatta till tyska än till engelska. De har dessutom kommit betydligt längre i Nana (volym 17 eller nåt i den stilen, på engelska finns bara 7). Mycket möjligt att jag kommer beställa något därifrån. Fast inte Nana, för jag vill ju inte byta språk mitt i.


lördag 5 januari 2008

Allt för konsten 6


Allt för konsten 6
Redaktör: Ingemar Bengtsson
Medverkande: Daniel Ahlgren, Malin Biller, Åsa Ekström, Anna Fiske, Anneli Furmark, Matti Hagelberg, Bjarni Hinriksson, Maria Isenbecker, Peter Kielland-Brandt, Tommi Musturi, Daniel Novakovic, Henrik Rehr, Patrik Rochling, Karstein Volle, Tor Ærlig, Li Österberg

Undrar om Optimal har slutat ge ut just den här antologin. Innan har de kommit vart eller varannat år, men den här (den senaste) är från 2005. (Jag måste försöka ta mig igenom min växande hög av olästa seriealbum.) Det spelar ingen större roll för mig i och för sig. Visst finns det ofta flera bra serier i dem, men jag har läst dem mycket för att se om det är någon ny serieskapare jag borde läsa mer av. I de senaste har det mest varit bidrag från sådana som har varit med förr, eller som jag kanske kände till ändå.

En av serierna här hade jag redan läst, den ingår nämligen i "Skaparens folk" som jag läste för något år sedan. Annars finns det bl.a. berättelser om att ha en orörlig David Bowie på soffan (Karstein Volle), om hur en katt uppfattar omvärlden (Daniel Ahlgren) och om Knutby (Anneli Furmark).

Andra Allt för konsten-antologier:
- "Allt för konsten"
-"Allt för konsten 2"
- "Allt för konsten 3"
- "Allt för konsten 4"
-"Allt för konsten 5"

fredag 4 januari 2008

Någon att tycka om


Någon att tycka om
av Ester Ringnér-Lundgren

Jag samlar ju på böcker av Ester Ringnér-Lundgren (Merri Vik, Kaj Ringnér), åtminstone flickböckerna. Barnböckerna om Tussi har jag, men det finns även massor av böcker om små troll. Av dem tror jag det finns en eller två hemma hos mina föräldrar, men jag har inte börjat samla på dem än. "Någon att tycka om" hittade jag på Tradera för ett tag sedan. Det är en av de flickböcker som inte ingår i en serie och inte är så känd. Den är lite tjockare än de flesta av B. Wahlströms flick- och ungdomsböcker, omkring 200 sidor. Och den är lite mer djuplodande än vad jag tycker att Ester Ringnér-Lundgrens böcker brukar vara. En positiv överraskning. :) Den tar också upp ett par samhällsfrågor, åtminstone lite, men mer än i t.ex. Lottaböckerna. Ett hett debattämne verkar vara huruvida betygen bör avskaffas eller inte. De flesta personerna i boken vill ha betygen kvar, dels för att de vill ha något att kämpa för, dels för att de menar att man måste kunna se vem som är kvalificerad till olika högre utbildningar och jobb. Kan det vara författarens egen åsikt kanske? Hon var ju lärare. Och så funderar ju huvudpersonen lite på vart världen är på väg. Det blir nästan lite sött, för det verkar vara en mycket oskyldigare tid (boken är utgiven 1981). T.ex. är den stora faran när ungdomar går ut att någon häller alkohol i deras läsk, inte att någon lägger tabletter i deras alkohol. Det kan ju förstås hända att saker och ting framställs lite snällare så här i en flickbok.

Boken handlar om femtonåriga Lilian, precis efter att sommarlovet har börjat. Hennes stora problem är att hon inte vet vad hon vill bli. Det finns inget särskilt hon intresserar sig för, varken när det gäller skolan eller fritiden. Det är inte ett helt ovanligt tema för författaren. Det är inte heller att Lilians familj åker ut på landet halva sommarlovet, och att det är lite blandade episoder med utflykter, midsommarfirande, tillfixning av rummet hon delar med systern etc. Innan hon åker ut på landet har Lilian lagt märke till en kille som spelar trumpet väldigt bra. Det visar sig att han kommer tillbringa delar av sommaren i närheten av där Lilian ska vara. Spännande. På landet finns också en annan kille som Lilian blir kompis med, men hon är inte intresserad av honom på samma sätt.

För Lottabokläsaren är det absolut värt att leta upp "Någon att tycka om", och kanske för andra flickboksfantaster också. En kul detalj är förresten att Lilian och hennes syster Kajsa faktiskt läser Lottaböcker. :)

torsdag 3 januari 2008

På ditt aller vakreste


På ditt aller vakreste
av Rune Christiansen

Norsk julklapp, som jag säkert fick för att boken utspelar sig i Göteborg, där jag bor. Mycket gatunamndroppning här.

Markus är en ung norrman som bor i Göteborg sedan flera år och av någon anledning som vi aldrig får reda på inte vill återvända till hemlandet. Man får över huvud taget inte veta något om Markus bakgrund. Inte för att jag behöver en fullständig redogörelse för hela hans uppväxt o.s.v., men någon gång borde han väl tänka på saker som inträffade innan han flyttade till Sverige? Men författaren har säkert en tanke med detta. En av personerna i romanen, en författare, ondgör sig ju över Freud som förstört den västerländska litteraturen som bara handlar om vad i barndomen som format karaktärerna.

Markus är en person som inte riktigt verkar veta vad han vill. Han är porrskådespelare i filmer som han och en kompis gör (ja, det finns en del tekniska sexskildringar här), och som det åtminstone från början fanns en vision bakom. Men han kanske borde sluta, för hans flickvän tycker ju egentligen inte om det, och Markus menar ju allvar med henne. Eller kanske med någon annan. Han krisar, åker bort ett tag, träffar någon ny.

Ramen för handlingen känns igen från massor av böcker och filmer. Det kan bli bra eller inte. "På ditt aller vakreste" blir väl sådär lite mittemellan. Helt okej, men det är synd att man inte får mer grepp om Markus. Han blir tyvärr lite för anonym, det kan ju vara svårt att hålla reda på alla dessa krisande unga män som åker iväg någonstans.

För övrigt är det roligt att läsa om en stad man känner till, men på "fel" språk. :) Jag måste läsa fler böcker som utspelar sig här.

onsdag 2 januari 2008

Gott nytt år

Jag är inte riktigt klar att summera läsningsåret 2007 än. Jo, jag kan ju berätta att jag läste 222 böcker under året, men jag har inte räknat ut någon annan statistik. Hur många var seriealbum (ganska många), hur många facklitteratur (ganska få)? Vilken författare läste jag flest böcker av? Och vilka böcker var egentligen bäst? Först vill jag nämligen blogga om alla böcker jag läste under året, och det är sju kvar... Bokskriverierna stannade upp lite under jul och nyår eftersom jag reste lite hit och dit (jul firades hemma hos mamma och pappa, nyår i Oslo).

Däremot är det hög tid att skriva om mina planer för vad som ska läsas under 2008. Lite utmaningar och projekt är ju alltid kul, men samtidigt vill jag ju inte att det ska vara så många att jag inte får läsa annat. Det vore ju verkligen att döda all läslust. D.v.s. jag skulle i så fall strunta i utmaningar och läsa det jag vill, att jag skulle göra tvärtom är osannolikt.

Under 2007 hade jag en utmaning, att läsa 10 böcker på tyska. Det klarade jag av.

Detta är i alla fall klart inför 2008:

1. 10 böcker på tyska. Funkade 2007, och bör funka i år med. Jag tycker att 10 böcker är ganska lagom. 12 blir så bestämt att det ska vara en månaden, och så kanske man missar en månad och så blir allt helt fel.

2. Läsa klart A-Ö-projektet. Sju böcker kvar. Någon som har idéer till X och Ä? (Författarens efternamn ska börja på den bokstaven och jag ska inte ha läst författaren förut.)

3. Påbörja Jorden runt-projektet. Jag håller på att samla ihop böcker, och kommer inte börja med detta förrän A-Ö är klart.

Detta är lite mer oklart (orkar jag?):

4. 10 fantasyböcker. Av den enkla anledning att jag gärna köper (ofta hela serier), men aldrig verkar läsa.

5. 10 klassiker. Behöver jag motivera? Jag har faktiskt ingen koll på hur många klassiker jag spontanläser på ett år. Håller på med en just nu, så det här är faktiskt den punkt jag ligger bäst till på.

Klarar jag inte punkt 4 och 5 kommer jag inte anse det som en misslyckande, men jag ska göra ett försök ändå. Ofta kommer de olika målsättningarna nog överlappa varandra, t.ex. en fantasybok på tyska eller en klassiker som utspelar sig i ett ovanligt land.

Håll tummarna! :)

Julias ängel


Julias ängel
av Salley Vickers

Julia Garnet är en nyligen pensionerad lärare utan familj. En gammal ungmö kanske man kan säga, fast det låter så gammaldags och den här boken utspelar sig ju ändå i nutid. Hon har delat lägenhet med en väninnan och en katt, men nu är väninnan död och katten försvunnen. Julia har varit på några resor i sitt liv, men för det mesta blivit besviken. Nu får hon dock för sig att prova något nytt och hyr en lägenhet i Venedig på ett halvår. Hon håller på att göra upp med sitt liv, t.ex. insikten att hon varit en rätt dålig lärare.

Hon gör inte så mycket turistaktiga saker i Venedig, men hon får ett par nya vänner och blir förälskad i en uppmärksam italienare. Dessutom fascineras hon av några kyrkomålningar, av ängeln Rafael och berättelsen i den apokryfiska Tobits bok (som även återberättas genom korta stycken i varje kapitel). Julia, som alltid varit övertygad kommunist och har de flesta av sina gamla bekanta i de kretsarna, förvånar sina vänner hemma i England genom att be dem skicka engelskspråkiga religiösa böcker.

Jag hade föredragit om det bara handlade om Julias stillsamma upptäckande av Venedig, hennes nya brokiga bekantskapskrets och hennes forskande om Tobits bok. Men plötsligt blir det en deckarhistoria också. Egentligen lite onödigt.

Marikas A till Ö-projekt:

A Ronny Ambjörnsson - "Mitt förnamn är Ronny"
B Holly Black - "Mörkrets tjänare"
C Chun Sue - "Beijing doll"
D Edwidge Danticat - "En skörd av tårar"
E Ing-Marie Eriksson - "Märit"
F Jonathan Franzen - "Tllrättalägganden"
G Niall Griffiths - "Kelly + Victor"
H Ernest Hemingway - "The Old Man and the Sea"
I John Irving - "Garp och hans värld"
J Henry James - "The Turn of the Screw and Other Stories"
K Theodor Kallifatides - "Kärleken"
L Camilla Läckberg - "Isprinsessan"
M Shena Mackay - "Solen går ner över Eugene Schlumburger/Dvärg på rymmen"
N Donna Jo Napoli - "Zel"
O Tawni O'Dell - "Avvägar"
P Berny Pålsson - "Vingklippt ängel"
Q Anna Quindlen - "Object Lessons"
R Bjarne Reuter - "7A"
S William Sutcliffe - "En tripp till Indien"
T Stella Tillyard - "Aristokrater"
U Mirja Unge - "Det var ur munnarna orden kom"
V Salley Vickers - "Julias ängel"

W X Y Z Å Ä Ö