måndag 26 februari 2018

Monstret och människorna

Monstret och människorna
av Mats Strandberg
Illustrerad av Sofia Falkenhem

Jag har tidigare läst de två första böckerna om monstret Frank, "Monstret i natten" och "Monstret på cirkusen".

Frank lever dubbelliv som en vanlig pojke på dagarna och monster på nätterna. I staden han bor i, Yrred, har en antimonstergrupp (MYS) bildats och stämningen är mycket hätsk. Monster får skulden för allt som går snett i staden och biblioteket rensas på böcker som kan ge en positiv bild av monster. Det verkar ändå som om Franks föräldrar inte riktigt köper propagandan, även om de inte vågar säga något till monstermotståndarna. Inte heller Franks tuffa lillebror verkar intresserad av MYS verksamhet. Tant Alice har rent av fått hotbrev av MYS-anhängare! Men Frank vågar ännu inte berätta för dem att han är ett monster.

Det här är sista delen i trilogin om Frank, så man kan nästan räkna ut att nu kommer alla få veta allt om monstren och allt kommer att bli bra. (Tänk vad hemskt – i en serie barnböcker – om det hade slutat med att Franks föräldrar inte accepterar honom!) Men det förtar inte spänningen.

Förutom att vara en spännande historia så visar de här böckerna hur människor kan lockas och hetsas att hata det man inte vet något om. Och att vuxna kan ha fel och vara mobbare, även om de kanske är svåra att genomskåda.

Och gillar man skräckgenren så ska det finnas gott om roliga referenser, inte minst i bilderna. Jag tror bara att jag fattar några stycken. Bilderna i böckerna är för övrigt fina och fulla av roliga detaljer.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar